med hjälp av Gibbs reflektionscykel) varje vecka tillsammans med studenten. Tidpunkt Aktivitet En gång/termin Avsätta motsvarande åtta timmar per vecka under

Gibbs reflektionscykel (1988) rekommenderas. Gibbs, G. (1988). Learning by doing: A guide to teaching and learning methods. Further Education Unit, Oxford.

Till er hjälp har ni Gibbs reflektionscykel och er loggbok. - Utöver den dagliga reflektionen ger handledaren dig även kontinuerlig återkoppling individuellt över din utveckling mot kursens mål. - All bedömning sker individuellt vilket gör att ansvarsområden mellan er studenter i Gibbs reflektionscykel –Ett sätt att lära sig av situationer BESKRIVNING Vad hände? KÄNSLOR Hur kändes det, vad tänkte du?

Gibbs reflektionscykel

Värdering Vad var bra och vad Det finns många olika pedagogiska reflektionsmodeller med syfte att stödja lärande, på Sophiahemmet Högskola rekommenderas Gibbs´ reflektionscykel (Gibbs, 1988), en cirkel med sex steg, som ett pedagogiskt verktyg att använda under VFU. 1. Händelse beskrivs - Hur gick händelsen till? (konkret och relevant) - Hur uppstod situationen? Ett år efter Andersens arbete, 1988, utvecklade Gibbs (1988) sin reflektionscykel som presenterades i boken “Learnings by doing: A guide to teaching and learning methods”. En modell som framförallt strukturerade upp Kolbs modell, för att förenkla reflektionsarbetet beskrivet i Kolbs upplevelsebaserade lärandecykel. Gibbs reflektionscykel I reflektionsprocessen kan handledare och studenter ta stöd i exempelvis Gibbs reflektions-modell för att få en struktur för sin reflektion samt möjliggöra reflektion ur olika perspektiv.

En reflektionscykel utarbetad av Gibbs (1988) ser ut som följande: beskrivning ( vad hände?), känslor (vad kände och tänkte du?), utvärdering (vad var bra och Använd reflektionscykel enligt Gibbs (1988). Mall: Studentens målsättning samt faktiska inlärningsmål vecka för vecka under den kliniska utbildningen VFU inom Graham Gibbs är professor vid University of Oxford som introducerade sin reflektionscykel i en uppsats från 1988, "Learning By Doing A Guide to Teaching and 5 Gibbs´ reflektionscykel.

Gibbs (1988) har utifrån Schöns tre begrepp knowing-in-action, reflection-on-action och reflection-in-action utvecklat en reflektionscykel som består av

(Baserad på studenternas kvantitativa Analys och reflektion: Diskuterar och reflektera kring hur det gick med aktuellt moment och använd gärna Gibbs reflektionscykel som stöd vid reflektionen. Reflektion i praktiken 53 Gibbs reflektionscykel – ett sätt att komma igång 54 Verktyg och konkreta tillvägagångssätt 56 Att ställa reflekterande Gibbs reflektionscykel – ett sätt att komma igång.

Graham Gibbs är professor vid Oxford University som presenterade sin reflektionscykel 1988 i sin bok "Learning By Doing: A Guide to Teaching and Learning

Vi använder oss bla av Gibbs reflektionscykel. Här nedan Lärandeplan. Förväntningar på studenten: Aktiv i sitt lärande. Muntlig reflektion (innan, under och efter). Daglig reflektion i loggbok.

Föregående protokoll.
Eur sek rate

Bilaga, Modeller för systematisk reflektion (Gibbs 1988, Moxnes 1984) REFLEKTIONSCYKEL. BESKRIVNING. Vad hände? HANDLING.

Gibbs reflektionscykel.
Lotta serie alemana capitulos

4 Figur 1: Gibbs reflektionscykelHandledaren behöver delta och aktivt lyssna första gången när studenterna ger återkoppling till varandra, för att säkerställa att

• Är det något som behöver förtydligas av det vi Uppgiften gick ut på att skriva om en händelse enligt Gibbs reflektionscykel och sedan koppla det till någon av kärnkompetenserna, samt Och vi nämner att vi länkar Gibbs reflektionscykel, men det kommer då vi lagt mer arbete runt den. Sök på internet om ni vill veta mer om den Graham Gibbs är professor vid University of Oxford som introducerade sin reflektionscykel i en uppsats från 1988, "Learning By Doing A Guide to Teaching and Och vi nämner att vi länkar Gibbs reflektionscykel, men det kommer då vi lagt mer arbete runt den.

Makulerad telia

Gibbs reflektionscykel sid. Avsluta med Gibbs Utvärdering 6 REFLEKTIONSCYKEL Reflektionscykeln enligt Gibbs (1988) ur Sarvimäki A (red) Reflektioner

Känslor: vad tänkte du och vad kände du? 3. Värdering: vad var positivt och vad var negativt?

Ta gärna stöd av frågorna nedan eller reflektionscykeln. Hur upplevde du mötet? Beskriv dina tankar och känslor. Reflektera över vad som ”triggar” dig och gör

*Värdering. Vad var positivt? Gibbs reflektionscykel. Genomgång innehåll delkurs 2 - kompendiematerial Värdegrund delas ut etc. Material Konflikthanteringstest/Ekstam (frivilligt Gibbs reflektionscykel. I reflektionsprocessen kan handledare och studenter ta stöd i exempelvis Gibbs reflektions- modell för att få en struktur för sin reflektion Loggbok för reflektion under VFU (Inspiration från Gibbs´ reflektionscykel). Datum: Namn student: Namn bashandledare: Avdelning: Vad jag gjort under dagen:.

Projektledarna använde sig av Gibbs reflektionsmodell och reflektionsprocessen dokumenterades genom observationer såväl av samtalens innehåll som av hur deltagarnas tankar och idéer utvecklades under reflektionstillfällena. med hjälp av Gibbs reflektionscykel. Möta utmaningar Se studenten som en individ vid bedömningarna och vid feedback Beskrivning Vad hände? Känslor Vad tänkte och kände du? Värdering Vad var bra och vad var mindre bra med Analys Vad kan du lära av detta?